Kulturellt fokus minskar kostnader för katastrofer
Årets World Disasters Report från Röda Korset fokuserar på behovet att överbrygga klyftan mellan humanitära aktörer och lokalbefolkning i katastrofutsatta områden när det gäller risk, riskbedömning och katastrofförebyggande arbete. Något så enkelt som att anpassa cyklonskydd för kvinnor i Bangladesh kan vara skillnaden på liv och död för många människor.
I ett pressmeddelande från Röda Korset kan man läsa följande:
För att minska riskerna vid svåra effekter av naturkatastrofer i områden som dessa är det viktigt att humanitära organisationer jobbar tillsammans med lokalbefolkningen för att finna bra katastrofförebyggnade lösningar. Detta är temat i årets World Disasters report 2014.
I dagarna drog cyklonen Hudhud in över den indiska östkusten med vindar på upp till 200 km/h och två-tre meter höga vågor.
Fler än 135 000 människor evakuerades till bland annat 75 av Röda Korset byggda cyklonskydd. Röda Korset mobiliserade också sina utbildade frivilliga katastrofhjälparbetare och förstahjälpare.
Liknande förberedelser gjordes även i Bangladesh där Röda Halvmånen, med bland annat hjälp av Svenska Röda Korset, sedan fler år arbetat in goda och effektiva rutiner för att minska effekterna av de kraftiga väderfenomen som regelbundet drabbar länderna kring Bengaliska viken.
En anledning till att antalet offer i cykloner i Bangladesh minskar är bättre katastrofförebyggande arbete.
1970 räknade man officiellt med att en halv miljon människor dog i efterdyningarna av cykloner.
21 år senare rörde det sig om minst 140 000 personer.
I de värsta oväder som drabbat landet i modern tid 2007 dog 3 000 personer.
I cyklonen Mahasen förra året omkom 13 personer.
– Att införa katastrofförberedande utbildningar för barn i skolan i Bangladesh är ett bra sätt att nå ut, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
– Barnen kan i sin tur utbilda resten av familjen. Vi har också jobbat mycket med kvinnorna för att involvera dem i det riskreducerande arbetet.
– Det handlar om så enkla saker som att det behövs särskilda utrymmen för både kvinnor och män i cyklonskydden och separata toaletter.
Cyklonskydden i Bangladesh har även anpassats för personer med funktionsnedsättning. Anvarsrollerna vid evakueringar och organiseringen av cyklonskydden fördelas mer lika mellan kvinnor och män.
Bangladesh Röda Halvmåne genomför regelbundna katastrofövningar och för att minska riskerna att människor stannar hemma för att vakta sina djur finns numera konstruerade kullar kring cyklonskydden där getter och kor kan hållas under evakueringar.
– Människor uppfattar risk i enlighet med sin världsbild, säger Ulrika Årehed Kågström.
– Det handlar ofta om olika kombinationer av normer och överenskommelser som följer av religion, traditioner, makt och sociala strukturer.
– Vi som humanitär organisation kan inte bli fast i våra egna begrepp och vad vi bedömer vara en risk, utan måste bli bättre på att förstå och stödja människor utifrån deras egna perspektiv.
Årets World Disasters Report ställer ett par kritiska frågor kring katastrofarbete och efterlyser ett riskreducerande arbete med den enskilda människan i centrum.
Detta för att acceptansen för det arbete som humanitära organisationer utför i riskutsatta områden ska bli större bland lokalbefolkningen.
Något som kräver ökad kunskap om kulturella olikheter och kulturell känslighet.
I rapporten finns även fakta kring humanitära katastrofer över tid, som till exempel:
• De senaste 20 åren har 4,4 miljarder människor drabbats av katastrofer.
• Otillräcklig satsning på katastrofförebyggande arbete tvingar världen till massiva räddningsinsatser. De närmaste 15 åren beräknas kostnaderna öka med 300 procent.
• De senaste 20 åren har världen satsat en av de sju euro, som går till räddningsinsatser, på katastrofförebyggande arbete.
• Under 2013 hjälpte rödakors- och halvmånerörelsen 25 miljoner människor i 121 länder för att bättre kunna minska riskerna och förbereda sig för katastrofer.
• 9 av 10 insatser av rödakors- och rödahalvmånerörelsen sker i små och medelstora katastrofer och hälsokriser, som inte uppmärksammas i media. Det arbetet sker främst tack vare vår närvaro i lokalsamhällen i 189 länder.
När man läser de här siffrorna angående utvecklingen av antalet döda vid cyklonernas framfart, så förstår man att hjälpinsatser stärker skyddet för dessa utsatta människor.
Samtidigt är det en hiskelig summa av antalet döda på tjugo år p.g.a. olika katastrofer. Visst är vi förskonade i vårt avlånga land från den här typen av katastrofer. Då menar jag dödliga katastrofer som inträffar i landet Sverige.
Den senaste jag kan komma på var Estonias förlisning i Östersjön som inträffade för tjugo år sedan, den 28 september 1994.
Det fanns 989 personer ombord, varav 852 förolyckades. Den största nationalitetsgruppen var svenskar och 501 av de 552 som fanns ombord omkom.
Det finns en artikel på Aftonbladet.se som innehåller intervjuer, händelsebeskrivningar, bilder och Estonias Mayday-anrop. Klicka här (extern länk).