Måndag, 21 juni, 2021 | Dagens namn är: Alf, Alvar |
 
 

Den danska tungan härjar fortfarande i Skåne

Omkring år 800 e. Kr. blev det äldre runalfabetet, urnordiskan med 24 tecken, ersatt med det som kallas den yngre runraden. Svenskan hade genomgått stora ljudförändringar, exempelvis hade ljuden y, ä och ö uppstått.

Det har sagts om den nya kortare runraden, som kom att kallas futharken, att den var praktisk för den som skrev men besvärlig för läsaren. Det är förståeligt om man betänker att den bara innehöll sexton tecken, men betydligt fler språkljud.

Det fanns även några så kallade stungna runor, som var runor med prickar, vilket ändrade deras ljudvärde en aning. Ordet runa betyder ursprungligen hemlighet, eftersom de uppfattades som magiska och maktbevingande – helt enkelt en gåva från gudarna.

En annan viktig ljudförändring under den här tiden är att diftongerna au och öy utvecklades till ö och att ai blev e. Men förändringen slog inte igenom i hela Sverige, så därför finns de urnordiska diftongerna kvar i bland annat gotländskan, jämtskan och norrbottniskan. Sådana språkdrag som bevarats från fornspråket kallas arkaismer.

Än idag heter det ju auge och haim och inte öga och hem på genuin gotländska. Jämfört med dessa är skånskans diftonger en ren novation. Själva ordförrådet bestod till största delen av arvord, som funnits sedan urminnes tider och som har nordiska, germanska eller indoeuropeiska rötter. Som till exempel orden måne, fader och äta.

Runsvenskan användes ungefär mellan år 800 e. Kr – 1225 e. Kr. Men just åren mellan 800 – 1000 blev skillnaderna mellan de urnordiska dialekterna så stora, att man kan säga att olika språk började talas i Norden.

Eftersom utvecklingen skedde stegvis går det inte att ange något exakt årtal för svenskans tillkomst. Man brukar säga att svenskan är cirka tusen år gammal från dags dato.

Men detta gäller i första hand skriftspråket eftersom något rikssvenskt talspråk inte utvecklades förrän på 1600-talet.

För omvärlden framstod svenska, danska och norska som ett språk ända in på 1200-talet och kallades för ”dansk tunga”, vilket sällan nämns i den svenska språkhistorien.

Rökstenen står under tak|: Bengt Olof Åradsson

Rökstenen står under tak|: Bengt Olof Åradsson

I Sverige finns cirka 3000 runstenar från den här tiden och den allra märkligaste anses Rökstenen vara.

Den finns i Rök, Ödeshögs kommun, i Östergötland och är 3,82 meter hög varav 1,25 meter är under jord. Man tror att den härstammar från 850-talet.

Den är troligtvis världens längsta runinskrift med 760 runor och den är huggen med tre vanliga runalfabet: kortkvistrunor, normalrunor och urnordiska runor.

På baksidan har ristaren Varin använt talchiffer och hemlig skrift för att förmedla ett antal gåtor som en förbryllad eftervärld har försökt översätta till nusvenska.

Om man läser Gun Widmarks artikel i tidningen Forskning & Framsteg från 1998 så förstår man ganska snart hur komplicerad runinskriften på Rökstenen är.

Försök själv att tyda inledningen av denna skrift i fornsvenska:

”aft uamuþ stonta runaR þaR n uarin faþi faþiR aft faikion sunu sakum| |mukmini þat huariaR ualraubaR uaRin tuaR þaR suaþ tualf sinum uaRin|”

Här följer språkhistorikern Elias Wesséns tolkning i sin helhet från 1958 och som ligger till grund för den informationsskylt som Riksantikvarieämbetet satt upp bredvid Rökstenen. Den finns i hans ”Runstenen vid Röks kyrka” och har ett lite modernare svenskt språkbruk:

”Till minne av Vämod stå dessa runor. Men Varin skrev (dem), fadern, efter den döde sonen.

Jag säger det folkminnet, vilka de två stridsbyten voro, som tolv gånger togos som stridsbyte, båda på en gång från ömse män (dvs. från man till man).

Tjodrik den djärve, sjökrigares hövding, rådde över Reidhavets strand. Nu sitter han rustad på sin gotiska häst, med skölden i rem, Märingars främste.

Det säger jag som det tolfte, var Gunns häst (dvs. vargen) ser föda på slagfältet, där tjugo konungar ligga.

Det säger jag som det trettonde, vilka tjugo konungar sutto på Själland under fyra vintrar (dvs. fyra år), med fyra namn, söner av fyra bröder.

Fem med namnet Valke, Rådulvs söner, fem Reidulv, Rugulvs söner, fem Haisl, Hords söner, fem Gunnmund (el. Kynmund), Björns söner.

Nu säger jag minnena fullständigt. Någon … det som han har eftersport. Jag säger det folkminnet, vem av Ingvaldsättlingarna som blev gäldad genom en hustrus offer.

Jag säger ett folkminne, åt vem en frände (ättling?) är född. Vilen är det (?). Han kunde slå en jätte. Vilen är det (?) … Jag säger ett folkminne: Tor.

Sibbe från Vi avlade (en son), nittio år gammal.”

De allra flesta runorna står dock i Uppland och är från 1000-talet. Som till exempel Bällstastenarna, vars text är en hyllningsdikt från Gyrid till sin avlidne make Ulf. Det är anledningen till att Bällstastenarna kommit att kallas för Sveriges äldsta kvinnolitteratur.

Den mest produktive av alla ristare var en viss Opir, vars namn betyder ”Skrikhals”. Undras just hur pass tyst han var när han ristade in sina runor. Han hade förmodligen varit föga populär idag på våra arbetsplatser med det epitetet – skrikhals.

Ett boktips om folket från denna tid:
Du kan läsa om trälen Holmes liv som frihetskämpe mot våld och förtryck under vikingatiden i de tre utmärkta och spännande böckerna; ”Trägudars land”, ”Gryningsfolket” och ”Offerrök”, skrivna av författaren Jan Fridegård.

Alla 28 raderna på Rökstenen som är angivna här nedan

Alla 28 raderna på Rökstenen som är angivna här nedan

Nedan följer den tolkning av texten som finns angiven på Riksantikvarieämbetets informationsskylt bredvid Rökstenen.

Rad

Modern svenska

Fornsvenska

1 Till minne av Vämod står dessa runor aft uamuþ stonta runaR þaR
2 Men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen n uarin faþi faþiR aft faikion sunu
3 Jag säger de unga det, vilka de två stridsbytena var sakum ukmini þat huariaR ualraubaR uaRin tuaR
4 som tolv gånger blev tagna som krigsbyte þaR suaþ tualf sinum uaRin numnaR t ualraubu
5 båda på en gång från man efter man. Det säger jag som det and- baþaR somon o umisum monum þat sakum ona
6 -ra vem som för 10 släktled sedan miste livet rt huaR fur niu altum on urþi fiaru
7 hos reidgoterna och han dog miR hraiþkutum auk tu
8 hos dem till följd av sin skuld miR on ub sakaR
9 Då rådde Tjodrik den dristige, sjökrigarnas raiþ þiaurikR hin þurmuþi stiliR
10 hövding över Reidhavets kust. Nu sitter han rustad på flutna strontu hraiþmaraR sitiR nu karuR o
11 sin gotiska häst, med sköld över axeln, den främste av Märingar kuta sinum skialti ub fatlaþR skati marika
12 Det säger jag som det tolfte var Gunns häst þat sakum tualfta huar histR si ku
13 ser föda på slagfältet, där tjugo konungar naR itu uituoki on kunukaR tuaiR tikiR sua
14 ligger. Det säger jag såsom det trettonde, vilka þ o likia þat sakum þritaunta huariR t
15 tjugo konungar satt på Själland under fyra uaiR tikiR kunukaR satin t siulunti fia
16 vintrar, med fyra namn, födda kura uintur at fiakurum nabnum burn
17 åt fyra bröder. Fem med namnet Valke, Rådulfs sö- iR fiakurum bruþrum ualkaR fim raþulfs su
18 ner, fem Reidulf, Rugulfs söner, fem Haisl, Hord- niR hraiþulfaR fim rukulfs suniR hoislaR fim haruþ
19 -s söner, fem Gunnmund, Björns söner. s suniR kunmuntaR fim birnaR suniR
20 Nu för de unga säger fullständigt envar (?)… eftersporde (?). nuk m— (m)– alu –(k)(i) ainhuaR -þ… …þ … ftiR fra
21 Jag säger de unga det, vem av Ingvalds- sagwm mogmeni (þ)ad hOaR igOld
22 -ättlingarna som blev gäldad genom en hustrus offer iga OaRi gOldin d gOonaR hOsli
23 Jag säger de unga, åt vilken kämpe en ättling sakum ukmini uaim si burin ni
24 är född. Vilen är det. Han kunde krossa þR troki uilin is þat knuo knat
25 en jätte. Vilen är det. Nit. i iatun uilin is þat
26 Jag säger de unga: Tor sakum ukmini þur
27 Sibbe viets väktare sibi uia uari
28 avlade nittioårig (en son) ul niruþR

 

Källor:
Forskning & Framsteg nr 5-1998 www.fof.se

Tolkning av runinskrift hämtad från www.illustrata.com

Kronborgsskolan i Malmö, 1995

Gun Widmark var professor emeritus i det svenska språket vid Uppsala universitet.


Gun Widmark, född: 1920-07-31 – död: 2013-10-26

Fil.lic. i nordiska språk 1951 Docent vid Uppsala universitet 1959 Professor i nordiska språk 1970 Ordförande i Svenska språknämnden 1979–87 Ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien, Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo och Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Uppsala universitets Torgny Segerstedt-medalj 2006 och Svenska Akademiens språkforskarpris 2009.

Bookmark and Share
 
 
Om Simrishamnsbladet
Om Copyright
Sidfot kolumn 3

[redigera innehåll från kontrollpanelen]

Sidfot kolumn 4

[redigera innehåll från kontrollpanelen]