I en nyligen utgiven rapport av Charlotta Mellander, Professor i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, så är Simrishamn en av tre kommuner i norra och östra Skåne som tappar flest antal unga mellan 18-25 år. De övriga två är Ängelholm och Östra Göinge.

Men rapporten slår även fast att bara fem kommuner i Skåne ökar antalet unga. Inte oväntat är det de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona som ökar.

Så visst är det till de större städerna de unga vill flytta. Utbudet är så mycket större där. Både vad det gäller arbete, utbildning och fritid.

För att få fram dessa siffror så har Professor Charlotta Mellander undersökt hur många 18-åringar som bodde i kommunerna 2006 och sedan hur många 25-åringar som bodde i kommunerna sju år senare.

Charlotta Mellander säger så här:
– Årets undersökning visar att mönstret består och att till och med färre kommuner behåller de unga. Det är nu enbart 36 av de 290 kommunerna som ökar andelen unga (40 förra året). Resterande 254 kommuner hade färre unga kvar sju år senare än vad man startade med 2006.

En tröst för vår kommun är att vi absolut inte är i bottenskiktet sett till hela riket. Där är det Kungsbacka som ligger sist för andra året i rad när man räknar själva antalet och Åsele om man räknar i procent. (Se lista längre ner.)

Finns det någon gemensam nämnare för de kommuner där ökningarna är som störst?
– Klart är att det är en fördel att ha ett högre lärosäte i kommunen eller i närheten. Men ett ännu tydligare mönster är att detta är kommuner med mycket hög befolkningstäthet, vilket är ett mått på hur urban platsen är.

– Både i Stockholm och Sundbyberg bor det idag över 4000 invånare per kvadratkilometer. I Solna är siffran 3770 invånare per km2. Malmö har nära på 2000 invånare per km2. I Kungsbacka är motsvarande siffra 127 invånare per km2. I Åsele är siffran 0,7 invånare per km2, säger Mellander.

Så man kan alltså säga att desto större stad och ju trängre de bor desto fler unga attraheras av staden?
– Nja, så här är det. Ju fler invånare det finns på en begränsad yta, desto mer urban blir den då många olika typer av varor och tjänster kan få fäste. Desto fler caféer, restauranger och andra typer av upplevelser kan vi förvänta oss.

– Och här är den springande punkten. Städerna drar ifrån för att de kan erbjuda en livsstil som mindre platser aldrig har en chans att konkurrera med. Detta är något vi måste förstå för att över huvud taget kunna förhålla oss till den omvandling som nu håller på att ske där Sverige delas i två delar och de unga flyr till städerna, säger Mellander.

Hur ser det ut för de kommuner som inte ökar och vad händer med dessa kommuner?
– Faktum är att läget är akut. Att en överväldigande majoritet tappar sin unga befolkning leder till en rad allvarliga problem som inte skattetransfereringar från rika till mindre bemedlade kommuner förmår att lösa.

– När de unga försvinner så försvinner befolkningsunderlaget, vilket påverkar utbudet i kommunen. När en allt mindre del går ut och fikar, äter, handlar kläder osv. så överlever inte den här typen av tjänster. Detta är tjänster som är avgörande för om platsen skall vara attraktiv eller inte.

– I förlängningen klarar inte heller närlivsbutiken och de mest primära funktionerna att ligga kvar. Det är inte tillräckligt många som efterfrågar deras utbud.

– Men de ungas flykt påverkar också arbetsmarknaden. För få företag är lockade av att etablera sig på en plats där arbetsmarknaden inte förnyas och där för lite ny kunskap tillkommer. Detta gör att även arbetstillfällen minskar med risk för ökad arbetslöshet för de som vill bo kvar.

På ett seminarium i Göteborg i våras sa Charlotta Mellander så här:
– Vi ser att urbanisering driver tillväxt och den kreativa sektorn och servicesektorn utgör idag mer än tre fjärdedelar av jobben.

Kan bara hålla med. När jag växte upp på sextio- och sjuttiotalet så handlade det väldigt mycket om tillverkningsindustri. Man kunde få jobb på t.ex. fågelburs- korvskinns- och färgfabriker i Malmö. Hur lätt som helst. Men det är som sagt andra tider nu.

Det handlar väldigt mycket om ordet tillväxt i media. Hur når man en bra tillväxt?
– Tre viktiga faktorer för att nå tillväxt är; teknologi, talang och tolerans. Men en nyckelfaktor är också storlek och därför är det viktigt att inte tappa för mycket i befolkning.

– Smarta, kunniga och drivna individer är en viktig del för att nå framgång och regional tillväxt. För att locka till sig dessa behöver regionerna satsa på bland annat ett stort och varierande utbud av varor och tjänster, estetisk och vacker omgivning men också vara en mötesplats för individer med många olika bakgrunder, fortsätter Mellander.

Hon har i sin forskning tillsammans med Richard Florida, professor vid University of Toronto där Mellander har en halvtidstjänst, testat vilka faktorer som påverkar hur pass nöjda individer är med sina platser. Då visar det sig att individuella faktorer, såsom ålder, inkomst och utbildning, spelar en viss roll.

– Men faktum är att platsernas egna kvaliteter spelar en ännu större roll och att platser som är öppna, toleranta och estetiskt tilltalande ligger bra till.

– Att sedan kombinera det med mångfald och ett omfattande utbud av varor och tjänster, liksom en hög kvalitet på grundskolan gör att man står sig väl i konkurrensen, avslutar Charlotta Mellander.

Mellander har sammanställt det hela som ett ekonomiskt kretslopp där det ena kan ge det andra om man börjar i rätt ände:
⇓

1.

Attrahera välutbildad och kreativ arbetskraft

innebär en ⇓

2.

Högre produktivitet och vinst

som leder till ⇓

3.

Snabbare ekonomisk tillväxt och högre skatteintäkter

vilket ger ⇓

4.

Mer pengar till att förbättra och försköna det allmänna rummet

som kan skapa ⇓

5.

Ökad kulturell diversitet och förbättrad livskvalitet

vilket ⇓

1.

Attraherar välutbildad och kreativ arbetskraft

Detta är kanske något för många kommuner att betänka om man vill behålla de unga så länge som möjligt. Dock ingen lätt uppgift för alla mindre kommuner. I nuläget är det alltså 254 kommuner av 290 i Sverige som har problem.

Så situationen är med andra ord kritisk för alldeles för många kommuner i vårt avlånga land.

Men den stora frågan för vår del kvarstår: Är Simrishamns kommun attraktiv?

Tillräckligt attraktiv för att klättra uppåt på listan och inte falla neråt?

Eller?

Här nedan hittar du tabeller för Charlotta Mellanders uträkningar angående antalet unga som finns kvar i kommunerna sju år senare.

Kommunerna i Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) är fetmarkerade.

↑ Tillbaka