Måndag, 1 mars, 2021 | Dagens namn är: Albin, Elvira |
 
 

Danmark skrällde och Tyskland drällde

Danskarna gjorde som svenskarna gjorde i höstas – det omöjliga och blev samtidigt av med ett gammalt spöke från ”forntiden”. Det går att besegra dessa orangea kanalseglare som hade ovanligt mycket stiltje i seglen i går. De fick aldrig riktig fart på spelet, som om de tog lite för lätt på uppgiften.

Det var ju ändå bara lilla Danmark på andra sidan och dem har vi inte förlorat mot i tävlingssammanhang på 45 år. Så såg det ut på den uteblivna intensiteten att de tänkte. Men då hade de inte räknat med Danmarks två centrala mittfältare, som jag tyckte var den avgörande skillnaden lagen emellan.

De två 27-åringarna Niki Zimling och William Kvist överglänste de betydligt mer namnkunnigare motståndarna. Med både hjärta och hjärna kan man komma långt i den här typen av matcher. Men lämnar du kvar hjärtat i omklädningsrummet så ser det oftast ut som det gjorde för holländarna i går.

Wesley Sneijder tjänar säkert tiofalt mer i Inter än vad de båda danskarna gör i sina respektive klubbar, tillsammans, men i går borde det vara tvärtom. Robin Van Persie hade en av sina sämre dagar och borde bytts ut mot Klaas-Jan Huntelar i början av andra halvlek och Arjen Robben sprang mest och spelade för sig själv. Efter matchen satt han och skakade på huvudet som om att han inte ville förstå hur han kunde ha varit med och förlorat mot Danmark.

En utav de farligaste chanserna holländarna hade var en som de fick av den danske målvakten Stephan Andersen, när han missade en rensning med fötterna. Men den bjudningen tog inte holländarna vara på. Var fanns den energi som t.ex. en spelare som Dirk Kuyt stod för när han var som bäst i Liverpool. Inte ens Mark Van Bommel stod att känna igen – det skulle dröja ända till den 67:e minuten innan han fick sitt ”obligatoriska” gula kort.

All heder åt danskarna som absolut inte behöver be om ursäkt för den här vinsten. Målet som danskarna gjorde såg dock inte otagbart ut och om ni har en chans att se på målet igen så titta på träffen på bollen som Michael Krohn-Dehli får. Definitivt ingen ren träff och det är nog det som lurar Maarten Stekelenburg lite.

Om du ändå gillar repriser så titta gärna på den förre FC Köpenhamnspelaren William Kvist också – hur man spelar ett mittfältsspel på ett enkelt och vägvinnande sätt. För laget och för landet. Han får fem siller av tidningens enväldiga jury.

När detta skrivs så är det cirka trettiofem timmar till avspark för Sverige. Den 11 juni kl. 20.45 ska man sitta och våndas igen och samtidigt försöka vara objektiv. Hur fan ska det gå till?

Don't Know

 

I den andra matchen i grupp B så blev det som vanligt när Tyskland står på ena planhalvan. Spelar man i ”Dödens grupp” så vill det till att man är dödligt effektiva också. Precis som tyskarna plägar att vara i stora mästerskap.

Men det var nästan så att det kändes genom tv-rutan att flera av spelarna från de båda lagen till vardags spelar i samma lag. Cristiano Ronaldo, Pepe och Fábio Coentrão i Portugal och Sami Khedira och Mesut Özil i Tyskland har alla Real Madrid som löneutbetalare. Just Özil hade jag väntat mig mer av. Han höll inte sin sedvanliga höga standard som man är van vid.

En annan tysk jag hade stora förväntningar på, nu när han varit skadefri ett tag, var Thomas Müller. Men spelar han på rätt plats? Honom skulle jag vilja se mycket mer central i banan och inte se honom slicka linjen ute på en kant. Både han och Özil fick ju sina stora genombrott i VM 2010. Men igår blev det inte mycket av den varan för någon av dem som vi såg då.

Men som sagt, tyskarna är supereffektiva utan att glänsa och till slut står dom där ändå i ännu en final. Skulle inte förvåna mig i alla fall. De har en av världens just nu bästa målvakter i Manuel Neuer och en mittfältsmotor i Bastian Schweinsteiger som nu gör sitt femte mästerskap i rad, trots sin ungdom. Han är bara 27 år (28 i augusti) men var med redan i EM 2004.

Men inget av lagen glänste i går. Det såg mest ut som att det var viktigare att inte förlora än att försöka gå för tre poäng. Med andra ord en typisk öppningsmatch som kanske borde ha spelats i fredags kl. 18.oo så att traditionen hålls vid liv när det gäller öppningsmatcher i stora mästerskap. Lite tråkig i mitt tycke och jag kan inte hålla med kommentatorerna Härenstam/Strömberg som gjorde sitt bästa för att snacka upp matchen i andra halvlek.

Portugiserna med Ronaldo i spetsen imponerade inte heller och det ska bli väldigt intressant att följa grupp B hela vägen, nu när Danmark skrällvann mot Holland.

Även om det är tyskarna man möter så tycker jag att man kan begära mer av spelare som Ronaldo och Nani. Med de lönekuverten de har varje månad så borde man kunna spela fotboll därefter och prestera mer än det man fick se i går.

Ska jag vara riktigt ärlig, vilket man ju ska vara, så hade jag lika gärna gått och sett en lokal match här på Österlen som att tillbringa två timmar med den här gråa, trista och förutsägbara teaterensemblen vi fick oss till livs via TV:n. Men jag kanske var trött utan att veta om det?

Under alla omständigheter så gjordes där ett mål också och som vanligt så var det den notoriske målskytten Mario Gomez från Bayern Munchen som höll sig framme med skallen och nickade in vinstmålet, nästintill otagbart för Rui Patrício i det portugisiska målet. Men bollen kom lite turligt till Gomez efter att ha touchat en portugisisk spelare. Men det gäller att ha fru Fortuna med sig om man ska gå långt i mästerskapen.

Vi har ofta rynkat på näsan lite angående ett proffskontrakt i den tyska ligan. Kanske dags att omvärdera det om tyskarna sin vana trogen går långt i detta EM. Av 23 spelare i truppen så spelar hela 19 stycken hemma i den egna ligan. Inte illa. Bayern Munchen och Borussia Dortmund dominerar med åtta respektive fem spelare var. Hur skulle vi klara oss med 19 stycken från Allsvenskan?

Be Quiet

 

[standings league_id=15]

Bookmark and Share
 
 
Om Simrishamnsbladet
Om Copyright
Sidfot kolumn 3

[redigera innehåll från kontrollpanelen]

Sidfot kolumn 4

[redigera innehåll från kontrollpanelen]