De försvunna pengarna inom Kimo Baltic Sea i Simrishamn är fortfarande inte fullständigt redovisade, enligt Kimos nya ordförande Thomas Hansson. Detta förklaras med att saknade kvitton från en av den nu avsatte koordinatorns resor försvann när han blev drogad och rånad i hotellbaren.

Ja, sitter man tillräckligt länge i en hotellbar så blir man drogad, eller hur? Rånad? Tja, man blir ju ett betydligt lättare offer, så att säga.

Men om det är hela sanningen, att den avsatte koordinatorn blev drogad och rånad, tvistas det fortfarande om. Till P4 Kristianstad säger Kimos nye ordförande Thomas Hansson så här:

– Det finns inga tydliga indikationer på det mer än att det är en förklaring till varför det inte finns några kvitton. Så det föreligger ju inte någon verifiering av vare sig rånet eller utgifterna.

– De har revisionsmässigt konstaterat att det brister i kraven på redovisning inom Kimo-föreningen. Men det är trots allt så att det saknas fullständigt underlag och föreningen har ju förväntat sig att man åtminstone följer kommunens regelverk när man företräder kommunen.

Samtidigt tycker han att det har varit svårt att få fram uppgifterna som ligger till grund för hans kritik.

– När jag nu ser skrivelsen börjar jag förstå att alla inte vill lämna ifrån sig de uppgifterna som finns med i materialet, säger han till P4 Kristianstad.

Bakgrunden till allt det här är att i början av 2014 upptäcktes det att runt 800 000 kronor saknades i Kimos kassa. Kommunen tillsatte då en extern utredning, som riktade kritik både mot den avsatte koordinatorn och den politiska styrningen för bristande internkontroll.

Men när Thomas Hansson (MP) skulle ta över ordförandeskapet i september, så hoppades han få tillträda ordförandeposten i Kimo med ett rent bord. Därför begärde han in en skrivelse från kommunen och då upptäckte han att flera frågetecken kvarstår.

Det var på grund av dessa frågetecken som hela den här infekterade frågan kom upp igen. Var har de försvunna 800 000 kronorna tagit vägen?

I somras, precis innan semestrarna skulle ta sin början, kom en rapport om att Simrishamnspolitikerna inte vidtar några åtgärder mot före detta koordinatorn i Kimo Baltic Sea, Jan Lundmark, efter granskningen av verksamheterna på Marint Centrum.

Utredningen riktade dock kritik mot både den redan avsatte koordinatorn och den politiska styrningen för hur ekonomin hanterats. Politisk ansvarig som ordförande innan Thomas Hansson tillträdde var Monica Gripp (M).

Men så i juni meddelade Monica Gripp att hon nu lämnar alla politiska uppdrag i kommunen. Alla. Vilket åtminstone fick mig att hissa upp ögonbrynen en aning.

Monica var bland annat ordförande i myndighetsnämnden i Simrishamn och ordförande för KIMO Baltic Sea.

– Jag känner att jag får bära hundhuvudet. Det har funnits fler politiker och tjänstemän på de här mötena. Jag får stå för allt det här och det känns inte sjyst och då vill jag lämna, sa hon då.

Fr. v. Christer Akej (M), Albert de Hoop, Holland, vice ordförande i KIMO International, Monica Gripp (M), Rolandas Brazinskas, Litauen, vice ordförande i KBSF och John Mouat, Shetlandsöarna, Presschef inom KIMO International.| : Stefan Persson

Minns så väl när Monica under högtidliga former i Stadshuset skrev under dokumentet som gjorde henne till den första ordföranden för KIMO Baltic Sea. Det var glädjande för Simrishamn och det var glädjande nog en kvinna.

Bland annat sa dåvarande ordföranden för Kommunstyrelsen Christer Akej:

– Det här känns som en otroligt viktig händelse för framtiden att Simrishamn blir KIMO:s stationära sekretariat och det ökar våra chanser att bli det marina center vi har strävat efter.

– Det är ytterst glädjande att dessa viktiga frågor hamnar i fokus och det är framförallt fyra lobbyisters hårda arbete som vi har detta att tacka för. Staffan Tellman, Jan Lundmark, Peter Erlöv och Lars Persson har alla jobbat otroligt mycket för att ro detta i hamn, berättade en stolt och nöjd Christer Akej.

Just då, i maj / juni 2008, fanns det en annan ”infekterad” fråga som kom upp på dagordningen under KIMO-mötet i Stadshuset. Det var den nya gasledningen från Ryssland till Tyskland. Den skulle enligt dåvarande planer grävas ner strax utanför vår kust. Norr om Bornholm.

Men enligt dåvarande hamnchef Jan Lundgren så gick det lugnt till väga:

– Det var en väldigt balanserad diskussion vi hade på fredagen angående gasrören, där det inte framkom mycket nytt för vår region. Vi får avvakta och se vad som händer längre fram, sa Jan Lundgren då.

Av den STORA hönan bidde det en liten fjäder för sydsvensk del. Det enorma projektet med den långa gasledningen, som består av två 120 mil långa betongklädda stålrör, stod klar i april 2012 och den gjorde inget större avtryck för vår del.

De viktigaste frågorna för KIMO International och KIMO Baltic Sea.| : KIMO International

Men det var bland annat sådana frågor plus mycket annat som KIMO som förening skulle hålla koll på. Då, för sex år sedan var allt väldigt positivt med stolta simrishamnska politiker.

Det var väl inte många då som kunde ana att det skulle bli så här idag. Kvitton som inte finns och en massa oredovisade pengar som inte heller finns.

En nästan värre sörja än den som döljer sig i Östersjön.