Håller vi på att skapa en IT-bubbla?
Har vi börjat se toppen av ett isberg? När det gäller IT-säkerheten så avslöjas det gång på gång stora allvarliga brister i hanteringen, vilket får varje sann IT-bedragare att slicka sig om munnen och börja mjuka upp fingrarna. Här ska det hackas!
Det är absolut inget nytt fenomen. Själv har jag haft dator sedan första hälften av -90 talet. En gammal begagnad 286:a (Intel 80286) modell AT fick fungera som inkörsport till den digitala världen.
Killen jag köpte datorn av varnade mig för virus och jag tittade förundrat på honom och trodde han menade att man kunde bli förkyld eller liknande om man satt vid en dator. Frågade lite försiktigt vad han menade och han förklarade att det var skadlig programvara som kallades så. Aha!
Han förklarade att man skulle vara försiktig med disketterna. Det var där dom som viruset fanns och de placerades ut på olika ställen på datorn. Ännu mer Aha! Men mest för att inte verka dum.
Men jag gav mig in i ettornas och nollornas värld och lärde mig med ”trial and error” metoden hur en dator fungerade. Internet var fortfarande relativt okänt och de första 56k modemen låg fortfarande några år längre fram i tiden.
Vid den tiden vuxenstuderade jag i Malmö och blev snabbt väldigt populär så fort det vankades grupparbete. Fina utskrifter på den gamla matrisskrivaren jag fick på köpet var ju så klart det som lockade. Inte min ”inre skönhet och yttre bufflighet”. Tro já dé.
Själv har jag alltid hävdat sedan Internets intåg i var mans hem att vi håller på att bygga upp ett gigantiskt IT-krig. Ett krig om sannerligen kan sammanfattas med orden ”Det goda mot det onda”. Förhoppningsvis vinner de goda, men jag är inte helt säker på det.
För när man läser om hur inställningen är hos flera modemtillverkare och internetleverantörer och för all del även vanliga användare i hemmen så blir man lite ”mörkrädd”.
Kristoffer Örstadius köper skrivaren HP Photosmart 5520
Om du tycker att du har kontroll på saker och ting angående din internetuppkoppling så rekommenderar jag dig att gå in och läsa DN:s utmärkta artikelserie ”Det sårbara digitala samhället”.
DN (Dagens Nyheter) har i ett flertal artiklar (se länkar nere i faktarutan) de senaste dagarna avslöjat allvarliga brister i säkerheten hos flera IT-leverantörer.
Den största skandalen enligt mig är nonchalansen hos leverantörerna angående säkerheten. Både modem och internetleverantörerna.
Man kan inte bara låtsas som att det regnar när en IT-expert slår larm i augusti 2013 och inget har åtgärdats när man går in i november månad 2014. Skrämmande. Hur många har blivit hackade under den tiden? Åtskilliga skulle jag tro.
Inte ens om du har alla säkerhetsprogram rätt inställda och kontinuerligt uppdaterade går du säker. Hackergruppen LulzSec hackade flera företag och myndigheter i USA 2011. CIA, Sony och USA:s senat var bara några av LulzSecs offer. Så ingen går säker, tro inte annat.
Kommer ihåg när flera av våra vänner började betala räkningarna via internet och prisade enkelheten och snabbheten. Själv var vi väldigt skeptiska till säkerheten och var garanterat bland de sista i vår vänkrets att använda bankens tjänster via internet. Är fortfarande lika nervös varje månadsslut.
Datorfakta:
Själv hade jag en 286 AD med 16 bitars databuss, 25 MHz klockfrekvens och 20 Mb hårddisk, vilket ansågs som överdrivet stor. Tre högupplösta bilder idag så var den HD:n full. Men min dator hade en extra HD på 20 Mb. Yippie!
Man satte på kaffet, borstade tänderna och sedan var det lagom att logga in. Men det fanns Works 2.0 och jag hade Word 4.0 på fyra disketter (1,44 Mb styck), men de gick inte att installera. Datorn var för klen helt enkelt.
Intel 80286 (två-åttiosexan) kom år 1982, 286 XT (extended technology) kom 1983 och 286 AT (advanced technology) 1984.
Sedan kom den första (80)386:an i oktober 1985 och den första (80)486:an släpptes under första halvåret 1989. År 1993 är vi framme vid den allra första Pentiumprocessorn P66MHz som följdes 1994 av PentiumSL P100MHz och i augusti 1995 kom det nya revolutionerande operativsystemet Windows 95.
Som jämförelse kan man idag köpa Intel Core i7 4790K 4GHz, 8MB cacheminne eller AMD FX-8350 8 4,0GHz Black Edition och då pratar vi inte 25 eller 100 miljoner hertz i klockfrekvens. Då handlar det om 4 miljarder och i turboläge 4,4 miljarder i klockfrekvens. Prestanda i toppklass i dag och P100MHz var toppklass 1994.
Vet du förresten varför Intel ändrade sifferbeteckningarna till bokstavsnamn på sina processorer?
Sifferbeteckningarna gick inte att skydda som varumärken eftersom det måste vara ett namn. Därav Pentium och Intel Core t.ex. Förkortningen AMD står för Advanced Micro Devices och de hade ett avtal med Intel om att få använda deras 286-processors mikrokod.
Det blev så småningom en tvist om detta som den amerikanska domstolen avgjorde till AMD:s fördel. De förbjöds dock att använda Intels mikrokod till Pentiumprocessorerna.
Pentiumkopian som kom från AMD hette då istället K% och var hela 33% snabbare än Intels Pentium. Den var helt pinkompatibel med Pentium och det gick att köra vanliga Pentiumprogram direkt. Hade själv en sådan en gång men den kraschade (överhettade).
Citat och artiklar:
Här nedanför hittar ett ett citat från DN:s artikel ”Skrivare och webbkameror lätta att ta över” och DN:s olika artiklar i serien ”Det sårbara digitala samhället” (extern länk).
”Efter avslöjandet i går om säkerhetsluckor i modem inleder Post- och telestyrelsen ett tillsynsärende mot Bredbandsbolaget. DN kan nu visa att många svenskars skrivare, webbkameror och backup-hårddiskar är exponerade mot internet. Därmed är de åtkomliga för vem som helst.
Vi köpte en av de mest sålda multiskrivarna i Sverige och kopplade in den i en lägenhet. Tre mil därifrån kunde vi sedan styra skrivaren och se vad som låg på skannern. DN har systematiskt sökt genom alla ip-adresser i Sverige, alltså datorernas egna telefonnummer.
Körningen visar att en stor mängd enheter i svenska hem och hos företag är exponerade mot internet – och därmed åtkomliga för vem som helst. DN har till exempel hittat 756 stycken HP Photosmart, en av de mest sålda multiskrivarna i Sverige. Med skrivaren går det även att skanna och i vissa fall även att faxa.”
Säkerhetsbrist åtgärdades inte – trots expertens larm
Skrivare och webbkameror lätta att ta över
Tusentals bloggar och hemsidor har säkerhetshål
Artikelserien ”Det sårbara digitala samhället” är skriven av Kristoffer Örstadius som är reporter på DN och programmerare. Han fick i våras journalistpriset Guldspaden för sin granskning av krisen i den svenska skolan.
