I en förhållandevis ganska händelsefattig semifinal så var det spanjorerna som inte oväntat gick vidare till finalen. Men en viktig sak avslöjade den här matchen. Vilket jag personligen har tyckt varit en aning konstigt att ingen tidigare har vågat sig på att försöka.

Portugal visade det IFK Göteborg visade för snart trettio år sedan. Att – möter du ett lag som leker tic-tac-toe med dig på mittfältet – sätt press. Hög press och stressa försvararna till misstag, även om det kostar på när det gäller orken.

Helt plötsligt så visade spanjorerna mänskliga svagheter. Helt plötsligt slog spanjorerna lika många långbollar som de gjort sammanlagt på de senaste tre mästerskapen. Kanske. Har ingen statistik på detta, men det kändes nästan så.

Detta långbollsgissel, som i FC Barcelona är näst intill bannlyst, blev igår emellanåt en nödvändighet att använda därför att portugiserna jobbade stenhårt med press på bollhållaren.

Framförallt mittfältaren João Moutinho och anfallaren  Hugo Almeida. De två var definitivt navet i den portugisiska bollhållarpressen som stundtals skärrade spanjorerna. I sjuttio minuter. Sedan bedarrade portugisernas press på bollhållaren och matchen gick in i ett stand-by läge i väntan på förlängningen.

För i ärlighetens namn ska sägas att matchen rent chansmässigt blev en ganska slätstruken semifinal. Matchens absolut bästa chans kom i förlängningen – efter 103 minuters spel.
Den inbytte FC Barcelonaspelaren Pedro Rodríguez jonglerade med bollen ute vid sidlinjen långt ner på Portugals planhalva – lyckades få bollen till ytterbacken Jordi Alba som spelade snett bakåt – till en framrusande Andrés Iniesta som sköt bort mot det högra hörnet.

Där var jag halvvägs med pennan till blocket och Glenn Strömberg hojtade till i sin upphetsning. Men då kastade sig Rui Patrício i det portugisiska målet åt vänster och lyckades sträcka ut en näve och få undan bollen.

Det här är en så typisk händelse när Spanien lirar – först ingenting och sedan ingenting och så allt på en gång. Ofta med mål som följd och med en motståndare som frågande står och undrar vad det var som hände.

Men det slapp Portugal igår. Som istället kunde avgjort det här innan förlängningen. För i sista ordinarie matchminuten så kom de farande fyra mot två men Raul Meireles visade prov på en lite okänslig passningsfot när han spelade ut till Cristiano Ronaldo på vänsterkanten. Ronaldo fick stanna upp en aning i steget för att få med sig bollen och så rann den chansen ut i intet. Tyvärr för portugiserna skulle det visa sig.

Men spanjorerna visade upp ett starkt psyke under hela matchen. De blev stundtals utbuade av stora delar av publiken när det spelade sitt tic-tac-toe spel. Men det bekom dem inte alls – de tror på sin spelidé och ändrar ingenting bara för att vinna popularitetspoäng. Med all rätt. Sedan må vi andra tycka vad vi vill om sättet de spelar på angående underhållningsvärdet.

Men nu har Portugal avslöjat det som eventuellt kan ses som en svaghet i den spanska sjukan att aldrig låna ut bollen. Hård, hård press på bollhållaren. Vet inte Löw eller Prandelli hur det går till så kan de ringa Sven-Göran ”Svennis” Eriksson eller varför inte fråga mittfältsmotorn från blåvitts internationella storhetstid Glenn Strömberg. Han finns på plats.

När det gäller straffsparkar så undrar jag när vi får se en svensk mittback/ytterback gå fram i en viktig match i landslaget och chippa in bollen mitt i målet? Som Real Madrids Sergio Ramos gjorde igår kväll. I den viktiga sjunde straffen.

Matchfakta: